Jag känner mig så tom här, jag trivs inte med mig själv här.
Man glömmer bort sig här, jag tappar en del av  mig själv varje dag som går.

Jag har dock lärt mig och utvecklas så mycket på denna tiden jag varit här, kan någon förstå att Sofia karlsson JAG!
Åker tunnelbanan själv inne i D.C byter tåg hit och dit mitt i natten.
Kliver av och hittar min väg ut och går sedan 15 minuter ute i mörkret helt själv en lördag natt.
Utan att känna sig livrädd eller skrämd, jag går och njuter av tystnaden och lugnet.

Jag har lärt mig massor av denna stund, men samtidigt förlorat så mycket.
Jag känner inte att jag är mig själv här, jag trivdes så bra med vem jag var innan jag åkte. Tjejen som äntligen hittat sig själv och njöt av att träna och må bra.

Känner att familjen och jag inte passar som handen i handsken direkt, men blir nog så ibland.

Vi satt igår, Elin, Ewelina och diskuterade massor.
Jag känner inte alls som dom, jag känner att jag försvinner i detta land inte växer (själsmässigt)
Man växer på andra sätt, men jag har ju kämpat så för att komma dit jag är i dag (själsmässigt)
Jag vill inte behöva göra om det, inte så snart..

Förstår om detta låter flummigt, men att ständigt gå och ha ont i hjärtat och känna att detta inte är rätt för mig är så jobbigt.
Jag känner mig inte det minsta lycklig i själen, snarare tom och olycklig.
Ska man stanna kvar och leva med smärtan i själen?


Jag har ändå kommit så långt ifrån vem jag var för 1 år sen, på alla plan i mitt liv.
Jag sofia karlsson är inte längre rädd för ensamheten, utan tycker att det är en frihet och en tillgång att kunna känna sig lycklig med ensamhet i sitt liv.

Dock känner inte jag att denna situationen håller, inte för att jag längtar hem till min pappa, mamma, syster eller kille.
Detta är något jag vill göra för mig själv, inte för att kunna spendera tid med dem.
Utan för jag ska må bra, så måste man prioritera sig själv och göra val som får mig att mp bra. Ingen annan, om dom så gärna vill att jag ska vara i USA för dom är avundsjuk. Så kan ni tar er hit själva, detta kanske är något för er.
Man får alltid lära sig att acceptera andras känslor och åsikter, så skulle uppskatta om ni respekterade mitt beslut att ta mig hem.
För att jag ska må bra och trivas med mig själv, detta handlar om mina känslor. Inte om att uppleva USA eller köpa kläder.
Jag vill inte riskera att må sämre bara för att kunna shoppa kläder eller uppleva USA, det är inte en sådan människa jag är längre.

Om Sofia karlsson  mår bra i hjärta och själ, så kan man alltid lösa allt annat.
Det är när själen och hjärtat är sönder som man måste jobba hårt för  att komma hit jag har kommit.




Vet att allt låter flummigt, men försök förstå att ingen kan förstå hur jag mår och känner mig.
Ingen vet hur det känns att vara utlämnad i ett främmande land och känna att man bryts ner,  bit för bit.


Hoppas alla har en toppen söndag/måndag i Sverige..




Puss&Kram


<3