Jag har tänkt på detta väldigt mycket sen jag landade på andra sidan atlanten.

Jag måste haft den bästa uppväxten någonsin, bästa pappan, bästa mamman och bästa systern.
Kan verkligen inte tänka mig någon bättre uppväxt, fick växa upp i Lerdala. Jag hade dom underbarast vännerna och grannar, fick gå på lerdala skola med alla söta lärare och elever.
Fick spela i LIF! lerdalaif, bada i flämslätt.


Jag kan än idag blunda och se allt klart, som om jag vore där. Doften, synen och känslan. En lördag morgon när jag var runt 11-13 år. Jag kliver upp och går in i köket, där ljuset skiner in igenom dom bruna persinerna.(hur det nu stavas) Vid bordet sitter mamma med sin blommiga och blå morgonrock, dricker sitt thé som egentligen bara är varmt vatten.
Pappa sitter framför tv:n med sitt kaffe och läser text tv, Sandra ligger och sover efter en fredag kväll hos herman.
Jag tar mig sedan ut, och kastar igen dörren och det skakar i dörren.(klick ljudet som det alltid blir) På vägen över till Olsson möter jag junior, som är på väg hem efter nattens bravader.


Jag kan verkligen inte tänka mig en bättre barndom än den jag hade, bästa familjen och vänner.
Oerhört lycklig att jag fick växa upp där jag gjorde, den uppväxt jag fick skulle jag vilja att alla fick.
Växa upp i lerdala med alla underbara skridskor åkningar på grusplanen, som perssons pappa spolade.
Eller när jag och olsson skulle åka roller blades, och får borsta hela vändplanen.
Pajling pajling( stavning).
Vilka minnen man har av lerdala och sina vänner.
Lerdala for ever in my heart.


Äkta kärlek?
När jag fick mitt hjärta krossat detta året, så fick man verkligen bevis på att familjens kärlek alltid är störst.
När man som en 20åring får ligga i sin pappas knä och gråta sig till sömns är inte det äkta kärlek?
Eller när min stora syster håller mig i handen hela natten, tills jag somnar av utmattning.
När ens mamma ringer var femte minut och frågar hur det är, om vi ska hitta på något?
Detta är äkta kärlek i mina ögon <3


Jag har inget i livet egentligen att klaga på, jag har haft ett lyckligt och kärleksfullt liv.
Jag har väl inte sagt det allt för ofta kanske, men jag uppskattar allt mina föräldrar och min syster gjort för mig.

Borde väl säga det oftare hur mycket jag älskar min familj!
Jag älskar dig Pappa
Jag älskar dig Mamma
Jag älskar dig Sandra

Jag är evigt tacksam för att jag fick den uppväxten jag fick, alla som har påverkat den på det ena sättet eller de andra.


Glöm inte berätta för dina egna föräldrar hur tacksam du är över saker dom gjort, eller hur mycket du egentligen älskar dom. Även fast man kanske inte säger det eller visar det så ofta, men jag ska definivt bättra med med att visa min tacksamhet.


Kan inte vänta tills jag är hemma igen, hos de människor som står mig närmast hjärtat.


Kärlek <3