Florida
Fam karlsson
Ett litet rörande inlägg
Jag har tänkt på detta väldigt mycket sen jag landade på andra sidan atlanten.
Jag måste haft den bästa uppväxten någonsin, bästa pappan, bästa mamman och bästa systern.
Kan verkligen inte tänka mig någon bättre uppväxt, fick växa upp i Lerdala. Jag hade dom underbarast vännerna och grannar, fick gå på lerdala skola med alla söta lärare och elever.
Fick spela i LIF! lerdalaif, bada i flämslätt.
Jag kan än idag blunda och se allt klart, som om jag vore där. Doften, synen och känslan. En lördag morgon när jag var runt 11-13 år. Jag kliver upp och går in i köket, där ljuset skiner in igenom dom bruna persinerna.(hur det nu stavas) Vid bordet sitter mamma med sin blommiga och blå morgonrock, dricker sitt thé som egentligen bara är varmt vatten.
Pappa sitter framför tv:n med sitt kaffe och läser text tv, Sandra ligger och sover efter en fredag kväll hos herman.
Jag tar mig sedan ut, och kastar igen dörren och det skakar i dörren.(klick ljudet som det alltid blir) På vägen över till Olsson möter jag junior, som är på väg hem efter nattens bravader.
Jag kan verkligen inte tänka mig en bättre barndom än den jag hade, bästa familjen och vänner.
Oerhört lycklig att jag fick växa upp där jag gjorde, den uppväxt jag fick skulle jag vilja att alla fick.
Växa upp i lerdala med alla underbara skridskor åkningar på grusplanen, som perssons pappa spolade.
Eller när jag och olsson skulle åka roller blades, och får borsta hela vändplanen.
Pajling pajling( stavning).
Vilka minnen man har av lerdala och sina vänner.
Lerdala for ever in my heart.
Äkta kärlek?
När jag fick mitt hjärta krossat detta året, så fick man verkligen bevis på att familjens kärlek alltid är störst.
När man som en 20åring får ligga i sin pappas knä och gråta sig till sömns är inte det äkta kärlek?
Eller när min stora syster håller mig i handen hela natten, tills jag somnar av utmattning.
När ens mamma ringer var femte minut och frågar hur det är, om vi ska hitta på något?
Detta är äkta kärlek i mina ögon <3
Jag har inget i livet egentligen att klaga på, jag har haft ett lyckligt och kärleksfullt liv.
Jag har väl inte sagt det allt för ofta kanske, men jag uppskattar allt mina föräldrar och min syster gjort för mig.
Borde väl säga det oftare hur mycket jag älskar min familj!
Jag älskar dig Pappa
Jag älskar dig Mamma
Jag älskar dig Sandra
Jag är evigt tacksam för att jag fick den uppväxten jag fick, alla som har påverkat den på det ena sättet eller de andra.
Glöm inte berätta för dina egna föräldrar hur tacksam du är över saker dom gjort, eller hur mycket du egentligen älskar dom. Även fast man kanske inte säger det eller visar det så ofta, men jag ska definivt bättra med med att visa min tacksamhet.
Kan inte vänta tills jag är hemma igen, hos de människor som står mig närmast hjärtat.
Kärlek <3
OMG!
Kan inte förstå att om 19 dagar befinner jag mig hemma, i mitt lilla skövde. Men vet ni vad? Det finns inget som gör mig lyckligare än mina nära och kära.
OMG! är allt jag säger om helgen. Kan inte förklara med ord, elin jag fick verkligen PANIK!
Snart ses vi alla!
<3
Till er utan facebook.
Inga kommentarer tack
Jag lever och mår bra, skönt att höra kanske?
Jag orkar inte blogg och säga hur allt går hela tiden, eftersom det inte går vidare bra här.
Men orkar heller inte med era kommentarer om hur jag borde stanna, och om hur jag satt mig i denna situation så därför borde jag stanna.
Jag trivs inte här för det minsta, och ni har ingen aning om varför.
Så döm mig inte för att jag väljer vad som är bäst för mig, och åker hem.
Om någon tycker att detta är väldigt fel och dåligt av mig, ring mig då när jag är hemma.
Så kan jag med glädje berätta om varför jag lämnade D.C.
Så nu efter ett tag väljer jag att skriva att jag har en biljett bokad, den 2 januari klockan 12:20 landar jag på landvetter.
Detta är mitt val och rätt val.
Kan inte vänta tills vi ses igen.
Den 18 december åker jag till Florida, var inte planerat att jag skulle stanna sålänge.
Men hon bad mig snällt mamman, och då ställde jag upp.
För vem vill egentligen inte fira jul hemma med sina egna nära och kära?
Ska bli skönt att se er alla där hemma.
Vi ses snart.
PUSSKRAM
Tack min kära familj och pojkvän som stöttat mig i detta beslut. <3
Still alive
Finns inte en ända del av mig som känner för att skriva, vill inte heller skriva negativa saker hela tiden heller.
Längtar efter januari, vore skönt om det vore 29 december nu.
För då är jag tillbaka från florida, och kan börja ta mig hemmåt.
Räknar ner dagarna.
Älskar dig Christofer <3
Så mycket att säga, men ändå inte
Har hänt fruktansvärt mycket det senaste, kan tyvärr inte avslöja något för alla er där hemma.
men denna upplevelse blev inte som jag räknat med, eller trott. Men vad ska man göra, nu hoppas jag bara på bästa möjliga hemrese datum.
Blir nog i Februari, vilket känns så långt bort.
Jag har inte haft tur direkt, trodde aldrig detta skulle hända mig.
Vad är oddsen, antagligen höga.
Som min pappa sade, nej nu är det ohållbart. Ta dig därifrån såfort du kan sen, vilket jag har planer på.
Elin och jag hade en toppen thanksgiving.
Trevlig utekväll på fredagen, new moon på lördagen.
Jag lever här på andra sidan atlanten i allafall, men känner inte för att blogga.
Inget annat heller för den delen, men ni vet att jag lever.
Jag har lärt mig att ens värld kan ändras på en millisekund, så tveka aldrig på att ta vara på varje sekund.
Nu blir det sängen, kanske bloggar nästa vecka igen.
Finns inte en del i mig som har lust att blogg, men nu vet ni att jag lever.
"Not ready to let go
Cause then I'd never know
What I could be missing
But I’m missing way too much
So when do I give up what I’ve been wishing for"
Jason walker down
KRAM!